Åren går, bloggen består.

Känns skönt att ha ett litet arkiv över sina gamla tankar och känslor, att ha ett ställe och försöka reda ut det som snurrar i huvudet, och nu snurrar det bra nog.

Jag upplever just nu något som jag aldrig varit med om förut. ALLA mina vänner dejtar/är ihop med/bor med/är förlovad med någon. Precis varenda en.

Emma å Daniel

Lelle å Pontus

Malin å Mahmoud

Helene å Kristian

Alex å Micke

Pecca å Erik

Madde å Patrick

Jessica å Kalle
Kiina å Jimmie

Mia å Henke.

Varenda en av dom jag brukar spendera min tid med har någon att kalla sin egen.

Utom jag. Och jag är så jävla långt ifrån att ha nån så det finns inte.

Och det gör mig så jävla ledsen. Jämt när man är ett helt gäng som ska hitta på nåt så är jag 43dje hjulet.

I helgen hade jag en liten fest här hemma där 3 av dessa par deltog. Jag klarade inte ens av att sitta vid samma bord som dom.. Kände mig så fruktansvärt ensam och livet kändes så in i helvete orättvist.

År ut och år in får jag kämpa för att orka, kämpa för att försöka må bra. Jag var ihop med en kille i 3 månader en gång, och har fortfarande inte lagt honom bakom mig, vi träffas varje gång han har lov och ligger med varann. Så jävla sunt förhållande så det finns inte. Det är det närmaste jag har kommit kärlek, och det är jävligt långt ifrån något att kalla äkta. 

NÄR FAN ska det bli min tur? NÄR FAN ska jag få vara den som har någon? NÄR FAN ska jag få vara fucking jävla lycklig längre än 3 månader?

Man kan ju inte bli annat än förtvivlad.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Tänkte prova att skriva lite om min vardag, mina tankar, funderingar och känslor. Och försöka vara ärlig mot mig själv. Får se hur länge det flyter på.Idag har jag bara suttit med datorn i knät. Började leta nya vinterdäck till bileländet och insåg g...

Har gått i kognitiv psykoterapi i ett år nu. Idag var jag där, och vi kom in på min låga självkänsla.   Berättade om hur mina bröder är mot mig, hur dom får mig att känna att jag inte är smart, intressant eller rolig nog att umgås med. Just den...

Idag känns det som jag inte hör hemma någonstans.Platsar inte i någon gemenskap.   När jag gick i låg- och mellanstadiet så var jag duktig i skolan. Spelade handboll och fotboll på fritiden och ville vara som alla andra.   Sen började jag i s...

Idag dog Mias farmor, Ingrid. Tror hon blev 87 år, kanske 88. Stod henne inte särskilt nära, men jag vet vad hon betyder för Mia.Eftersom Mia växte upp i huset intill så har Ingrid alltid funnits alldeles intill.   Funderar på vad som kommer hä...

I veckan sa jag för första gången på 1,5 år nej till E, och nu är det söndag och han åker bort igen. Första lovet på 1,5 år vi inte ses. Jag har på nåt vänster bestämt mig för att fortsätta ligga med honom är inte bra för mig i det långa loppet. ...